Biogas – nya substrat från havet
Regionförbundet i Kalmar län har under perioden 2009-2012 lett projektet ”Biogas – nya substrat från havet”. I projektet undersöktes om det är möjligt att producera biogas av alger, vass, musslor och fiskrens. Resultaten från projektet avrapporterades bl.a. på en konferens i Kalmar den 7 februari 2013. Projektet är en del i länets arbete med att bli en fossilbränslefri region till år 2030. Då ska olja, bensin och diesel ha ersatts med klimatneutrala bränslen.
Här hittar du några slutsatser från projektet och material från konferensen »
Varför biogas?
Biltrafiken står idag för 2/3 av koldioxidutsläppen i Kalmar län. Därför är det viktigt att hitta andra, mera miljövänliga fordonsbränslen. Bilar kan drivas på biogas - men även om vi skulle lyckas göra biogas av allt matavfall och all gödsel i hela länet - så skulle det ändå bara räcka till att driva en tiondel av länets bilar. Därför är det intressant att undersöka om det finns fler substrat som kan användas till biogasframställning.
Biogasprojektet har under arbetets gång följts av en extern utvärderare som också gett återkoppling till styr- och arbetsgrupp under projekttiden. I en rapport redovisas resultaten från den "lärande utvärderingen" och goda råd ges inför framtida projekt.
Fiskslam från en närbelägen fiskförädlingsindustri rötas nu till biogas vid Lucerna avloppsreningsverk i Västervik. Ett tidigare miljöproblem har nu vänts till en möjlighet. I Västervik har projektets vision blivit verklighet...
Linnéuniversitetet har provrötat olika marina substrat i laboratorie- och pilotskala. Alger, vass, musslor och skarpsill producerar i satsvisa försök metangas i nivå med andra vanliga biogassubstrat.
Att vassen har en god kvalité är viktigt för att energiutbytet vid rötningen ska bli det bästa möjliga. En ny rapport redovisar faktorer som kan ha inverka på vassens kvalité.
I tre rapporter beskrivs det arbete som utförts inom projektet för att studera skördekedjan av alger och vass. Olika tekniker har prövats men ingen metod var helt tillfredsställande. Det är insamlingsdelen som är svårast att lösa.
Linnéuniversitetet och KTH har studerat fjolårets skörd av vass ur ett systemperspektiv. Med hjälp av olika data från teori, utförda försök och verklighet har energi och näringsflöden beskrivits.
Länsstyrelsen i Kalmar län har tagit fram en rapport som belyser vilka restriktioner det finns både biologiskt och juridiskt som måste beaktas om man t.ex. vill skörda vass
Projektet ”Biogas – nya substrat från havet” närmar sig en tredje och sista fältsäsong. Under fjolåret samlade vi i projektet in 130 ton vass som nu ska provrötas i ett fullskaleförsök. Vi har skördat vass både på land, i gränszonen mellan land och vatten
Skörd av alger och vass är en tuff nöt att knäcka. En sammanställning av befintlig maskinutrustning möjlig att använda för skörd av alger och vass har utförts på uppdrag av projektet.
Rötning av sustrat till biogas kan ske med olika metoder. Våtrötning är den vanligaste metoden i Sverige. Men denna metod kan vara problematisk för musslor då skalen kan skapa problem i rötningsanläggningen. Ett försök med torrötning har därför utförts.
En rapport beskriver hur mycket makroalger och vass som kan skördas i Kalmar län och på Gotland. Den andra rapporten handlar om effekter på näringsflöden och klimat då man använder musslor, skarpsill, vass och makroalger för produktion av biogas.
Under våren har ett laboratorium byggts i Kalmar Vattens lokaler vid Tegelviken i Kalmar. Där bubblar och puttrar det nu för fullt i flaskor med olika innehåll och vi väntar med spänning på resultat om vilka substrat som är bäst på att producera gas.
Kalmar kommun har under sommaren 2010 studerat maskiner och metoder som används för att skörda alger och vass. Arbetet utförs inom ett lokalt vattenvårdsprojekt LOVA, men resultaten kommer till användning även i projektet ”Biogas – nya substrat från havet
WSP har beskrivit vilka erfarenheter det finns i Sverige och på andra platser i världen av att skörda alger, vass, musslor, fisk och fiskslam för biogasproduktion. I en bilaga redovisas intressanta verksamheter, organisationer och kontaktpersoner.
